Så har denna, den 60:e skoldagen passerat. I morse funderade jag under bilresan till jobbet över de 300 timmar skoltid som vi erbjudit eleverna i åk 1 och 2 tom denna dag. Det är många timmar med och för lärande, då är ändå inte tiden på fritidshemmet inräknat. Visst skulle man kunna organisera och planera så att upplevelse av press och stress minskar? Hur kan vi använda läsårets 178 skoldagar på bästa sätt?
Funderingarna är inte nya och resultatet av morgonens funderingar ledde inte fram till någon fullständig tanke. Frågorna lever kvar.
Det har varit en arbetsdag tillsammans med dator och telefon, det behövs sådana dagar ibland. Då är mina rastvärdspass extra välkomna! Det är ett fantastiskt sätt att ta sig en paus, få möjlighet till att samtala med elever, röra på sig och dessutom frisk luft. Ett friskvårdande sätt att ta lunchrast. Idag fick jag vara med och springa tillsammans med några flickor från lågstadiet. De vann fram till att reglerna anpassades så att jag fick ett litet försprång.
På mellanstadiet har några elever varit engagerade och under dagen drivit en aktiv proteströrelse mot beslutet att alla skall vara ute på rasterna. Engagemang ger resultat, i morgon skall klasserna arbeta med att samla argument för inneraster. Detta skall sedan lyftas i klassrådet och elevrådet. Även föräldrar skall få möjlighet att lämna synpunkter. Det blir spännande att se hur arbetet utvecklar sig. De vuxna på skolan och föräldrarna har tidigare varit överens om att det är ute som gäller på rasterna. Jag hoppas att den demokratiska processen inte får eleverna att tappa engagemanget.