Sedan jag upptäckte bloggvärlden för ett par år sedan har min länksamling vuxit. Nu har jag samlat på mig en lista fylld av en härlig mångfald. Under arbetsveckorna använder jag bloggarna som kvällsavkoppling, blogginlägg har en hanterlig längd som kan passa utmärkt efter en arbetsdag. Ofta hittar jag ett inlägg som ger mig pedagogisk näring och jag gläds av den professionalitet och det engagemang som finns i lärarkåren. Bra att detta syns och hörs!
Ikväll fastade jag bland annat för Anne-Marie körlings inlägg om ett av skolans dilemman – tidsfrustrationen. Jag instämmer i att det är viktigt att stanna upp för att summera vad som gjorts, annars är det otroligt lätt att fastna i det vi inte hann. Även Morrica skriver om lärares arbetstid. Här kan jag känna igen mig, visst händer det att jag hittar bra uppslag med koppling till arbetet när jag är ledig.
Ja, hur skall vi tänka kring tid? På en skola är det omöjligt att planera allt som sker under en dag. Igår hjälpte jag en elev som fått näsblod, det blödde rejält. När vi fått stopp på näsblodet blev det en stund för att städa upp efter oss. Idag hade jag samtal med några elever som behövde hjälp med en konflikt. Båda händelserna tog en del icke inplanerad tid i anspråk och så måste det få bli. Förutom de naturliga händelserika dagarna på en skola kommer det perioder när det ett högre tempo. Inför utvecklingssamtalen arbetar lärarna hårt för att skriva tydliga och bra individuella utvecklingsplaner med omdömen. Vi är mitt inne i en sån period just nu.
Jag tänker att mina bloggvänner hjälper mig att tänka kring dilemmat tid, det vi skall, det vi vill, det vi kan påverka och det vi inte har någon möjlighet att påverka. Detta är en av anledningarna till att jag uppskattar bloggvärlden och alla som delar med sig av sina tankar. Det hjälper mig att hitta fler synvinklar och inte helt sällan får jag ett uppslag att tänka vidare kring.
Visst blir vi klokare av att tänka tillsammans!