How schools do policy – Policy enactments in secondary schools, Stephen J. Ball, Meg Maguire, Anette Braun (2012)

En intressant bok som tar upp dagsaktuella frågor som – Varför vi gör som vi gör? – Vad påverkar skolors arbete? – Hur kan man förklara skillnader mellan skolor? Jag har fått en hel del att återkomma till och flera områden att fundera vidare kring. Det är gott om inspel med citat från de intervjuer och samtal som förts under studiens gång. Detta tycker jag underlättar läsningen och bidrar till förståelsen av det författarna beskriver.

how-schools-do-policy

Med en longitudinell studie som grund och i kombination med teori undersöks hur skolor verkställer och överför policys till praxis. I studien har man valt att fokusera på:

  • kontext
  • lärare som policy-subjekt
  • lärare som policy-objekt
  • lärare som policy-aktörer
  • policys – texter, artefakter, event

Processer beskrivs med utgångspunkt från de fem fokusområdena, vad som sker och vad som påverkar/påverkas. Det betonas vid flera tillfällen att verkställande av policy och överförande till praxis är någonting betydligt mer komplext än att ”bara” implementera. Författarna inleder med att ge en inblick i det förhållande de utvecklat till sin forskning och hur de fått prioritera i det insamlade dataunderlaget. De betonar också skrivprocessens betydelse i arbetet och som läsare får jag också en teoretisk bakgrund. Mål med boken är att beskriva några viktiga delar i policys ”vardagsliv” i nutida Engelsk skola, en beskrivning av hur skolor ”gör” policys.

Visst känner man igen sig i beskrivningen av att skolor har en mångfald av policys, av olika ursprung, att förhålla sig till. Det finns flera likheter mellan svensk och engelsk skola. Som till exempel en ökad central styrning under senare år som beskrivs ha resulterat i en mångfald av policys som inte alltid tar hänsyn till komplexiteten i den miljö de är tänkta att genomföras inom. Författarna sammanfattar det i all sin enkla tydlighet med att ”Policy är lätt, överförande till praxis är inte lätt” (s 9).

Beskrivningen av policys som någonting som normalt sett inte talar om vad man skall göra men som skapare av omständigheter inom vilket de möjligheter som är tillgängliga har snävats in eller förändrats fastnar jag för. Jag tänker också att beskrivningen av de olika typer av aktörer som spelar roll i genomförandet av policys är intressant och kan vara till hjälp i olika situationer. Författarna kategoriserar aktörerna som:

  • policyentreprenören
  • officiella tolkare
  • verkställare och översättare
  • kritiker och vägrare
  • hanterarna
  • försvararna

De frågeställningar som Ball, Maguire och Braun formulerat tilltalar mig. De berör frågor som jag har funderat mycket över de senaste åren. Olika tolkningar av styrdokument och andra policyskrivningar och alla de kringliggande faktorer som påverkar arbetet i en skola, visst är det intressant! De frågeställningar som formulerats är:

  • Hur tolkar och antar olika individer och grupper av aktörer policy i särskilda kontexter av mångfald av policykrav inom de resurser som ges?
  • Hur och på vilket sätt påverkar sociokulturella, historiska och andra kontextuella faktorer sättet på vilket skolor antar policys?
  • Hur kan skillnader mellan skolor i överförandet till praxis förklaras?

Betydelsen av kontext betonas, ja det ges ett eget kapitel – Taking context seriously där fyra kontextuella dimensioner presenteras :

  • Lokal kontext – upptagningsområde, skolors historia, andra lokala faktorer
    Här beskrivs bland annat hur skolor och de som verkar där skapar lokala berättelser utifrån egna erfarenheter och bredare generaliseringar. Elever beskrivs utifrån särskilda behov, egenskaper eller förmågor som illustreras med direktcitat från de skolor som ingått i studien.
  • Professionell kultur – värden, lärares engagemang och erfarenheter och policyledning
    Här tittar författarna på ethos, lärares värden och engagemang utifrån frågeställningen hur det påverkar verkställandet av policys. Fokus ligger på att beskriva den professionella kulturen i ett vidare perspektiv. Exempel ges på hur kulturen kan variera inom en skola och olika faktorer som påverkar detta som till exempel olika tid i yrket eller omfattning av tjänst (hel-/deltid).
  • Materiell kontext – personal, budget, byggnader, teknologi, infrastruktur
    Byggnader och deras placering påverkar möjligheter och utrymme genomförande av policys. Lokalerna påverkar även de lokala behov och prioriteringar som görs. Det ges även exempel på hur fastighetsfrågor påverkar skolans möjligheter och fördelning av tid.
  • Extern kontext – yttre tryck och förväntningar från lokala omgivningen och nationellt
    I detta avsnitt lyfts det upplevda trycket från mätningar och inspektioner. Det exempel på hur en av skolorna där man tidigare upplev sig som en ”bra” skola visat låga resultat i tester och hur detta utmanat till utvecklingsarbete. Man lyfter även hur en skolas rykte kan påverka en skola på olika sätt som till exempel möjligheter i rekrytering av lärare.

Alla som på något sätt deltar i verkställande av policy tolkar och påverkar innehållet, roller och positioner skapar tillsammans själva verkställandet. Värden, intressen, kontextuell historia påverkar process och innehåll och tolkningar och översättningar kan komma på avvägar. Att tolka är det första skedet i arbetet med att verkställa policys. I den här fasen ställs frågor som – Vad betyder detta för oss? – Vad behöver vi göra? Tolkningen görs i relation till kultur och den historik som finns. Översättningar som är nästa steg sker ”mellan” policy och praktik. Tolkningar och översättningar beskrivs av författarna som verkställande på olika arenor. Att tolka handlar om strategier och att översätta handlar om taktik, samtidigt överlappar de varandra.

Författarna lyfter också arbetssituationens betydelse och brist på utrymme i form av tid för att mötas för samtal och att detta får konsekvenser för genomförandet. Här blev det en paus i mitt läsande och en hel del reflektioner kring de reformer som strömmat över svensk skola under de senaste åren och hur det korta tidsperspektivet påverkat/påverkar genomförandet.

I det avslutande kapitlet återvänder man till diskursbegreppet och beskriver hur fokus på diskurser har lett fram till att man kunnat identifiera de huvuddiskurser som definierar skola – lärande, läroplan och beteende.

Ball, Maguire och Braun sätter igång en hel del tankar och det är en bok jag rekommenderar. Att vara verksam i en politiskt styrd organisation är inte alltid enkelt och självklart. Här tycker jag att jag fått med mig en hel del att tänka vidare kring när det gäller implementering och överförande till praxis.

 

Det här inlägget postades i Lärande, Läser, Student och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.