Skolledarskap och skolans frirum, Gunnar Berg (2011)

Jag läser sammanfattningen på bokens baksida. Boken syftar till att klargöra den komplexitet som utmärker rektorer och andra skolledares arbete och arbetsvillkor…

Efter att ha arbetat mig igenom Bergs bok tänker jag att för att verkligen kunna sammanfatta mitt intryck skulle jag behöva läsa den en gång till. Men jag behöver nog smälta den lite först.

Det är en innehållsrik bok, späckad med begrepp och begreppsbeskrivningar. För att hänga med och för att kunna sammanfatta det jag tar in läser jag framåt och återvänder bakåt. Det skall bli riktigt intressant att höra vad mina kurskamrater tänker om denna bok och dess innehåll. Den kommande veckan är det dags för vår första träff i Karlstad!

G Berg

Jag har läst Berg tidigare och bland annat uppskattat frirumsbegreppet. När jag läst den här gången har jag med jämna mellanrum återvänt till bokens titel Skolledarskap och skolans frirum för att försöka skapa mitt eget sammanhang. Det här är en bok som har bråkat med mig och som krävt en hel del energi. Det har inte alltid varit så lätt att följa Bergs tråd.

Det är som sagt en innehållsrik bok där metaforer blandas med begreppsanalyser tillsammans med beskrivningar över förändringar över tid. Det är inte alltid jag riktigt förstår vad alla inpass fyller för funktion. Ett exempel på detta är avsnittet med rubriken En utvidgning till: jämförelse mellan det svenska och det forna östtyska skolsystemet.

Visst har jag fått med mig mycket genom att läsa boken. Jag tar bland annat med mig beskrivningarna av skolan som institution och organisation. Mina tankar om ”uppdraget”, dvs det nationella uppdraget för verksamma inom skolan, har fått påfyllning och förhoppningsvis breddat min förståelse.

De delar som berör skolkultur och de möjligheter och hinder kulturer bidrar med när det gäller förändring och utveckling berör ett område som blivit något av ett särintresse. Avsnittet om kulturanalys med beskrivning av metod och genomförande är ett, för min läsning, konkret och vilsamt avsnitt. I kapitlet som berör Skolinspektionen föreslår Berg en modell för en ökad inriktning mot skolutveckling i inspektion av skolor. En intressant tanke om hur skolornas egna prioriteringar kan lyftas fram.

Boken avslutas med ett kapitel om det goda pedagogiska samtalet. Jag läser och återvänder i tanken till sommarens utbildning i Mentoring Coaching och Barrie Joys inspirerande föreläsningar och modellande. Avsnittet får mig också att koppla tankarna till Helen Timperleys bok Det professionella lärandets inneboende kraft. Det faller sig naturligt att tanken går vidare till den kommande nätverksträffen #ledarelar där vi samlas just för att vi delar önskan och behovet av det goda pedagogiska samtalet.

Till höstens #ledarelar-träff har vi valt att använda rapporten ”Rektor och styrkedjan” som inspiration för dagen. Jag misstänker att det kan bli en och annan återblick i Bergs bok när jag läser rapporten. Det brukar vara så att litteratur som bråkar med tankarna av olika anledningar sedan är svår att släppa…

Jag känner mig inte klargjord.

Det här inlägget postades i Lärande, Läser, Student och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *