Arbetsstart Vt16 och heldag med utvecklingsledarna!

Vårterminen är igång för mig, skolans utvecklingsledare och administratörerna. På torsdag är det uppstart för alla lärare och på måndag hälsar vi skolans elever varmt välkomna.

Efter en heldag tillsammans med utvecklingsgruppen för uppföljning av höstterminens arbete och planering av våren kan jag inte annat än känna tacksamhet för att få arbeta tillsammans med detta lösningsfokuserade gäng. Förutom plan för våren, översyn av arbetsgrupper och utvecklingsområden hann vi med lite arbete kring kommande rekryteringar. Det senare är lite pressat så här nära inpå terminsstarten men vi har gott hopp om att komplettera våra arbetslag med nya lärare som vill arbeta tillsammans med kollegor som tar gemensamt ansvar för eleverna och samarbetar och lär med och av varandra.

Under eftermiddagen bjöd två av utvecklingsledare på en lokal specialitet i form av Pangbulle. En upplevelse som jag inte riktigt vet hur den skall beskrivas. Det kan vara så att denna fralla med smält ost och choklad är kulinarisk om man har vuxit upp med den och på det viset lärt sig uppskatta denna lokala delikatess.

pangbulle

 

pangbulle 2

 

 

 

 

 

 

Visst har vi våra utmaningar men det är en förmån att arbeta med dem tillsammans med det team av lärare och annan personal som finns på Folkasboskolan. Jag ser fram mot vårterminen!

Publicerat i En arbetsdag, Skolglädje | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Ny på jobbet

Härom veckan funderade jag över hur många gånger jag varit ny på jobbet. Jag tänkte  också tillbaka till den där första känslan att vara ny på de olika arbetsplatserna. Ingen av har varit den andra lik och jag kom fram till att det har varit extra spännande att börja på Folkasboskolan i Pålsboda. Det finns en härlig anda som jag inte mött tidigare.

16 november tillträdde jag som vikarierande rektor, nu är jag inne på min fjärde vecka på skolan. Det är inspirerande och intensiva dagar fyllda med lärande och utforskande. Det har varit fantastiskt att möta all personal på skolan som, oavsett profession är elevfokuserade, lösningsinriktade och samarbetande. Hittills har ingenting varit omöjligt och jag är otroligt glad över att ha fått möjlighet att arbeta tillsammans med detta härliga gäng.

Det går framåt med lärandet och fixandet. Jag är glad att ha erfarenhet från tidigare rektorsarbete att luta mig mot, det är mycket nytt att sätta sig in i på en ny skola och i en ny kommun. Det är en hel del praktiska saker att lösa när man hastigt hoppar in i en verksamhet och varje del som faller på plats är ett steg frammåt. När fysiska saker som dator och telefon är lösta dyker det upp nya delar som saknas. Det kan vara tillgång till programvaror som är svårt att sakna innan man vet att de finns, eller att få kläm på var olika blanketter och mallar finns tillgängliga. Det blir en del sökande innan man vet om de ligger på intranätet eller i någon gemensam mapp som nås via utforskaren. Jag är varmt tacksam för alla som bidrar med svar på frågor som dyker upp.

De praktiska frågorna hamnar dock i skuggan av möten med elever och personal. Att arbeta i skolan handlar ju om att arbeta för eleverna, deras lärande och utveckling. Nu återstår en och en halv vecka av höstterminen, sedan kommer en andhämtningspaus under jullovet med möjlighet att sammanfatta intryck och planera vårens arbete tillsammans med skolans utvecklingsledare.

Jag ser fram mot att starta upp vårterminen 2016!

 

 

 

Publicerat i Lärande, Rektor, Skolglädje | Etiketter , , | Lämna en kommentar

How schools do policy – Policy enactments in secondary schools, Stephen J. Ball, Meg Maguire, Anette Braun (2012)

En intressant bok som tar upp dagsaktuella frågor som – Varför vi gör som vi gör? – Vad påverkar skolors arbete? – Hur kan man förklara skillnader mellan skolor? Jag har fått en hel del att återkomma till och flera områden att fundera vidare kring. Det är gott om inspel med citat från de intervjuer och samtal som förts under studiens gång. Detta tycker jag underlättar läsningen och bidrar till förståelsen av det författarna beskriver.

how-schools-do-policy

Med en longitudinell studie som grund och i kombination med teori undersöks hur skolor verkställer och överför policys till praxis. I studien har man valt att fokusera på:

  • kontext
  • lärare som policy-subjekt
  • lärare som policy-objekt
  • lärare som policy-aktörer
  • policys – texter, artefakter, event

Processer beskrivs med utgångspunkt från de fem fokusområdena, vad som sker och vad som påverkar/påverkas. Det betonas vid flera tillfällen att verkställande av policy och överförande till praxis är någonting betydligt mer komplext än att ”bara” implementera. Författarna inleder med att ge en inblick i det förhållande de utvecklat till sin forskning och hur de fått prioritera i det insamlade dataunderlaget. De betonar också skrivprocessens betydelse i arbetet och som läsare får jag också en teoretisk bakgrund. Mål med boken är att beskriva några viktiga delar i policys ”vardagsliv” i nutida Engelsk skola, en beskrivning av hur skolor ”gör” policys.

Visst känner man igen sig i beskrivningen av att skolor har en mångfald av policys, av olika ursprung, att förhålla sig till. Det finns flera likheter mellan svensk och engelsk skola. Som till exempel en ökad central styrning under senare år som beskrivs ha resulterat i en mångfald av policys som inte alltid tar hänsyn till komplexiteten i den miljö de är tänkta att genomföras inom. Författarna sammanfattar det i all sin enkla tydlighet med att ”Policy är lätt, överförande till praxis är inte lätt” (s 9).

Beskrivningen av policys som någonting som normalt sett inte talar om vad man skall göra men som skapare av omständigheter inom vilket de möjligheter som är tillgängliga har snävats in eller förändrats fastnar jag för. Jag tänker också att beskrivningen av de olika typer av aktörer som spelar roll i genomförandet av policys är intressant och kan vara till hjälp i olika situationer. Författarna kategoriserar aktörerna som:

  • policyentreprenören
  • officiella tolkare
  • verkställare och översättare
  • kritiker och vägrare
  • hanterarna
  • försvararna

De frågeställningar som Ball, Maguire och Braun formulerat tilltalar mig. De berör frågor som jag har funderat mycket över de senaste åren. Olika tolkningar av styrdokument och andra policyskrivningar och alla de kringliggande faktorer som påverkar arbetet i en skola, visst är det intressant! De frågeställningar som formulerats är:

  • Hur tolkar och antar olika individer och grupper av aktörer policy i särskilda kontexter av mångfald av policykrav inom de resurser som ges?
  • Hur och på vilket sätt påverkar sociokulturella, historiska och andra kontextuella faktorer sättet på vilket skolor antar policys?
  • Hur kan skillnader mellan skolor i överförandet till praxis förklaras?

Betydelsen av kontext betonas, ja det ges ett eget kapitel – Taking context seriously där fyra kontextuella dimensioner presenteras :

  • Lokal kontext – upptagningsområde, skolors historia, andra lokala faktorer
    Här beskrivs bland annat hur skolor och de som verkar där skapar lokala berättelser utifrån egna erfarenheter och bredare generaliseringar. Elever beskrivs utifrån särskilda behov, egenskaper eller förmågor som illustreras med direktcitat från de skolor som ingått i studien.
  • Professionell kultur – värden, lärares engagemang och erfarenheter och policyledning
    Här tittar författarna på ethos, lärares värden och engagemang utifrån frågeställningen hur det påverkar verkställandet av policys. Fokus ligger på att beskriva den professionella kulturen i ett vidare perspektiv. Exempel ges på hur kulturen kan variera inom en skola och olika faktorer som påverkar detta som till exempel olika tid i yrket eller omfattning av tjänst (hel-/deltid).
  • Materiell kontext – personal, budget, byggnader, teknologi, infrastruktur
    Byggnader och deras placering påverkar möjligheter och utrymme genomförande av policys. Lokalerna påverkar även de lokala behov och prioriteringar som görs. Det ges även exempel på hur fastighetsfrågor påverkar skolans möjligheter och fördelning av tid.
  • Extern kontext – yttre tryck och förväntningar från lokala omgivningen och nationellt
    I detta avsnitt lyfts det upplevda trycket från mätningar och inspektioner. Det exempel på hur en av skolorna där man tidigare upplev sig som en ”bra” skola visat låga resultat i tester och hur detta utmanat till utvecklingsarbete. Man lyfter även hur en skolas rykte kan påverka en skola på olika sätt som till exempel möjligheter i rekrytering av lärare.

Alla som på något sätt deltar i verkställande av policy tolkar och påverkar innehållet, roller och positioner skapar tillsammans själva verkställandet. Värden, intressen, kontextuell historia påverkar process och innehåll och tolkningar och översättningar kan komma på avvägar. Att tolka är det första skedet i arbetet med att verkställa policys. I den här fasen ställs frågor som – Vad betyder detta för oss? – Vad behöver vi göra? Tolkningen görs i relation till kultur och den historik som finns. Översättningar som är nästa steg sker ”mellan” policy och praktik. Tolkningar och översättningar beskrivs av författarna som verkställande på olika arenor. Att tolka handlar om strategier och att översätta handlar om taktik, samtidigt överlappar de varandra.

Författarna lyfter också arbetssituationens betydelse och brist på utrymme i form av tid för att mötas för samtal och att detta får konsekvenser för genomförandet. Här blev det en paus i mitt läsande och en hel del reflektioner kring de reformer som strömmat över svensk skola under de senaste åren och hur det korta tidsperspektivet påverkat/påverkar genomförandet.

I det avslutande kapitlet återvänder man till diskursbegreppet och beskriver hur fokus på diskurser har lett fram till att man kunnat identifiera de huvuddiskurser som definierar skola – lärande, läroplan och beteende.

Ball, Maguire och Braun sätter igång en hel del tankar och det är en bok jag rekommenderar. Att vara verksam i en politiskt styrd organisation är inte alltid enkelt och självklart. Här tycker jag att jag fått med mig en hel del att tänka vidare kring när det gäller implementering och överförande till praxis.

 

Publicerat i Lärande, Läser, Student | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Styrning och ledning av skolverksamhet på kommunnivå, H-Å Scherp (2007)

Det finns böcker där frontsidan fångar intresset. Den här skriften pryds av tolv bilder av Scherpett större fartyg. Bilderna är tagna i olika perspektiv och vinklar. Jag fastnar för illustrationen och tänker att det är en lysande beskrivning av skola som institution. En stor, trögmanövrerad farkost. På fem av bilderna framträder livbåtar som hänger i vajrar utmed fartygets sidor, i mitt huvud blir de representanter för skola på kommunal nivå.

Skriften med sina knappt 60 sidor innehåller gott om hänvisningar och argument som stärker budskapet om vinsterna med samarbete och dialog mellan skolans aktörer. Argumentationen ger en klar bild av att den modell som förespråkas är en god väg för att nå skolutveckling med långsiktighet och kvalitet. När jag läser reflekterar jag över hur jag påverkas av denne och andra författares övertygelse och ställningstaganden. Jag funderar över kritiskt förhållningssätt och hur mitt kritiska förhållningssätt påverkas av att läsa sådant jag är sedan tidigare är bekant med.

Scherp skriver att om den politiska styrningen skall bidra till utveckling krävs förståelse för skolutvecklingsprocessen. Finns denna förståelse kan styrningen vara en del av och bidra till enskilda skolors utveckling. Det låter enkelt, men

Det förefaller som om politiker, pedagoger och forskare kommit fram till olika och delvis motstridiga slutsatser och lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till en hög kvalitet i elevernas lär och utvecklingsprocesser. (s 13)

Det kanske inte är så konstigt att skolan och dess styrning illustreras med ett stort och inte helt lättmanövrerat skepp…

Under höstens läsande av kurslitteratur fastnar jag mer och mer för de ständiga krockar mellan politisk nivå och behov verksamhetens praktik som enligt Scherp med flera kan leda till försämringar i resultat i stället för de förbättringar som är en gemensam strävan. Ett dilemma som får konsekvenser för våra barn och ungdomar.

Under tiden jag läst har tanken slagit mig att en skrift från 2007 börjar ha några år på nacken. Kanske särskilt med tanke på de senaste tio årens intensiva reformflöde. Därför blev jag glad över tips från Hans-Åke Scherp om en kommande bok.

Tweet Scherp

Kanske kan jag hoppas att detta blir en bok som ingår i vårens kurs Att leda lokal skolutveckling. Jag frestas att läsa Scherps senaste bok Lärandebaserad skolutveckling (2015) som ligger på skrivbordet och konkurrerar med kurslitteraturen men den får ligga till sig lite till.

 

Publicerat i Lärande, Läser, Student | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Skolledarskap och skolans frirum, Gunnar Berg (2011)

Jag läser sammanfattningen på bokens baksida. Boken syftar till att klargöra den komplexitet som utmärker rektorer och andra skolledares arbete och arbetsvillkor…

Efter att ha arbetat mig igenom Bergs bok tänker jag att för att verkligen kunna sammanfatta mitt intryck skulle jag behöva läsa den en gång till. Men jag behöver nog smälta den lite först.

Det är en innehållsrik bok, späckad med begrepp och begreppsbeskrivningar. För att hänga med och för att kunna sammanfatta det jag tar in läser jag framåt och återvänder bakåt. Det skall bli riktigt intressant att höra vad mina kurskamrater tänker om denna bok och dess innehåll. Den kommande veckan är det dags för vår första träff i Karlstad!

G Berg

Jag har läst Berg tidigare och bland annat uppskattat frirumsbegreppet. När jag läst den här gången har jag med jämna mellanrum återvänt till bokens titel Skolledarskap och skolans frirum för att försöka skapa mitt eget sammanhang. Det här är en bok som har bråkat med mig och som krävt en hel del energi. Det har inte alltid varit så lätt att följa Bergs tråd.

Det är som sagt en innehållsrik bok där metaforer blandas med begreppsanalyser tillsammans med beskrivningar över förändringar över tid. Det är inte alltid jag riktigt förstår vad alla inpass fyller för funktion. Ett exempel på detta är avsnittet med rubriken En utvidgning till: jämförelse mellan det svenska och det forna östtyska skolsystemet.

Visst har jag fått med mig mycket genom att läsa boken. Jag tar bland annat med mig beskrivningarna av skolan som institution och organisation. Mina tankar om ”uppdraget”, dvs det nationella uppdraget för verksamma inom skolan, har fått påfyllning och förhoppningsvis breddat min förståelse.

De delar som berör skolkultur och de möjligheter och hinder kulturer bidrar med när det gäller förändring och utveckling berör ett område som blivit något av ett särintresse. Avsnittet om kulturanalys med beskrivning av metod och genomförande är ett, för min läsning, konkret och vilsamt avsnitt. I kapitlet som berör Skolinspektionen föreslår Berg en modell för en ökad inriktning mot skolutveckling i inspektion av skolor. En intressant tanke om hur skolornas egna prioriteringar kan lyftas fram.

Boken avslutas med ett kapitel om det goda pedagogiska samtalet. Jag läser och återvänder i tanken till sommarens utbildning i Mentoring Coaching och Barrie Joys inspirerande föreläsningar och modellande. Avsnittet får mig också att koppla tankarna till Helen Timperleys bok Det professionella lärandets inneboende kraft. Det faller sig naturligt att tanken går vidare till den kommande nätverksträffen #ledarelar där vi samlas just för att vi delar önskan och behovet av det goda pedagogiska samtalet.

Till höstens #ledarelar-träff har vi valt att använda rapporten ”Rektor och styrkedjan” som inspiration för dagen. Jag misstänker att det kan bli en och annan återblick i Bergs bok när jag läser rapporten. Det brukar vara så att litteratur som bråkar med tankarna av olika anledningar sedan är svår att släppa…

Jag känner mig inte klargjord.

Publicerat i Lärande, Läser, Student | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

I afton överger jag Berg för Hargreaves

Den här vecka arbetar jag mig genom Gunnar Bergs bok Skolledarskap och skolans frirum (2011). Just nu är läget att vi får se om vi skiljs som goa vänner eller om det landar i en mer respektfull bekantskap.

Vad kan passa bättre som alternativ sysselsättning än att lyssna till Andy Hargreaves. Tack till Skolforskning Stockholms stad som frikostigt delar med sig!

Publicerat i Lärande, Läsande, Skolutveckling, Student, Uncategorized | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Skolledaren i fokus – kunskap, värden och verktyg, Ulf Blossing (red)

Till höstens delkurs, Verksamhetens politiska styrning och professionell ledning, ingår de Antologisex första kapitlen i antologin Skolledaren i fokus – kunskap, värden och verktyg (2011). Det känns alltid retfullt att avsluta läsningen mitt i en bok men med Gunnar Bergs Skolledarskap och skolans frirum (2011) hägrande på skrivbordet är det bara att acceptera läget. Under veckan skall nästa läslogg läggas in i itslearning, det är bara att läsa på enligt anvisningarna.

I antologins första hälft medverkar Gunnar Berg, Lars Werner, Staffan Olsson, Kennert Orlenius, Lars Svedberg och Pirjo Lahdenperä. Jag kan inte låta bli att ta en titt i innehållsförteckningen och konstatera att totalt tre kvinnor och tio män finns med. Tanken väcks över varför så få kvinnor är representerade.

Varje kapitel inleds med ett dilemma, en beskrivning av olika situationer rektorer hamnat i. Jag kan identifiera mig i de exempel som presenteras. Jag nickar igenkännande, minns samtal och situationer, tänker på detta med att ha olika ingång. Det är bra exempel som presenteras och de kan vara riktigt intressanta att använda som utgångspunkt för samtal och lärande.

Även om antologin som form har sina begränsningar i de korta texterna ger denna en ganska god översiktsbild viktiga och ansvarsfulla delar i rektors uppdrag. Samtliga författare bidrar med förslag på fortsatt läsning.

Jag tänker att detta även kan vara en bra bok för politiker.

Baktext antologi

Berg inleder med att fastställa att det inte är självklart att upplevda misslyckanden kan förklaras med saknade ledaregenskaper. Mer troligt är att komplexiteten i skolans verksamhet och vardagsarbete är orsaken. Efter denna tröstansfulla inledning som även uppmanar till lärande beskriver Berg olika styrformer. Kärnan i kapitlet är en beskrivning över tid av olika styrformer som kopplas till samhällsstrukturer och sedan vidare till hur skolledarskapet påverkas.

Werner lyckas att, inom tio sidor, förmedla det rättsliga regelsystemet på ett sätt som imponerar. Det är tydligt och framför allt inspirerande. Klara beskrivningar över var och hur olika typer av texter kan sökas bidrar till att avsnittet, trots få sidor, tog lite längre tid en planerat. Jag är lite förtjust i att läsa förarbeten.

Olssons bidrag till antologin handlar om offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Även denne man lyckas göra en överskådlig sammanfattning av ett viktigt område där min upplevelse är att när jag tror mig ha fått kläm på regelverket får en ny vinkel mig att tveka. Avsnittet sammanfattas med bra råd om hantering av offentlighet och sekretess.

Orlenius kapitel berör etik och moral, normer och värden. Här finns mycket som jag fastnar för, bland annat risken för förgivettagande när begrepp blir vanligt förekommande. Resonemanget om att det är lättare att fatta beslut med utgångspunkt från principer än att ta eget ansvar styrt av inre övertygelser är intressant att fundera över. Orlenius text tilltalar min filosofiska ådra och jag blir nyfiken på att läsa mer.

Svedberg presenterar fyra värdesystem som har betydelse för rektors vardag. Dessa är rektor – som professionell, i välfärdens tjänst, på spelplanen, och trovärdigheten. Professions-begreppet och dess kriterier kopplas till rektorskap. Ledarskap i offentlig verksamhet och förekommande värdekonflikter ger intressant input till mina egna funderingar. I avsnittet om rektor på spelplan lyfts förändringar i styrning och ledning och inflytande från New Public Management. Svedberg betonar vikten av kritiskt förhållningssätt med utgångspunkt från skillnader i grundläggande värderingar mellan olika sektorer. Lojalitet, trohet, äkthet och solidaritet i förhållande till olika nivåer avslutar denna del.

Lahdenperä låter läsaren ta del av två berättelser om skolor som lyckats med förändringsarbete och gått från att vara ”problemskolor” till att bli framgångsrika, interkulturella skolor. Texten beskriver de bilder av skolorna som skapats, bland annat via media. Utifrån rektorernas perspektiv beskrivs förändringen av dessa bilder och vägen mot nya kollektiva identiteter. Texten inspirerar och visar på möjligheter. Det blir också tydligt hur rätt extern kompetens kan vara stöd i förändringsprocesser.

 

Publicerat i Lärande, Läser, Student | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Perspektiv på skolans utveckling – en tankebok för lärare, skolledare och skolpolitiker, Erik Groth (2015)

Med sina 120 sidor är Groths bok imponerande innehållsrik. Den fråga Groth presenterar i förordet:

– hur påverkar förändringar i samhället förskolan och skolan, och vilken betydelse har egentligen vårt utbildningssystem för samhällets utveckling?

tar jag med mig  som en påminnelse om Groths perspektiv när jag läser. Jag tar också med mig det uttryckta syftet med boken – att utmana människors tänkande och befästa begrepp.

Och jag har utmanats! Jag har fått läsa, läsa om och arbeta med mina anteckningar för att hänga med och skapa min egen tråd i innehållet. Boken har verkligen fungerat som just en tankebok.

För tillfället lägger jag boken åt sidan samtidigt som jag funderar över hur jag skulle kunna sammanfatta den.

Publicerat i Lärande, Läser, Skolpolitik, Skolutveckling, Student | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Blir nyfiken på eventuella motargument

I dag ramlade jag över en TEDtalk som fångade mitt intresse. Efter att ha läst Skolpolitik Från riksdagshus till klassrum (Jarl & Rönnberg, se föregående inlägg) och ägnat mig åt funderingar kring nuvarande mät- och kontrollsystem är jag mitt inne i Perspektiv på skolans utveckling (Erik Groth). Den nuvarande boken inleds med – ett kapitel om skolans styrning…

Yves Morieuxs TEDtalk: How too many rules at work keep you from getting things done har gett ytterligare påfyllning i mina tankar kring styrning och ledning av skolan.

Publicerat i Lärande, Skolpolitik, Student | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Skolpolitik Från riksdagshus till klassrum, Jarl M & Rönnberg L (2015)

Jarl och Rönnberg ger en beskrivning av hur det politiska spelet om skolan gestaltat sig under perioden från 1990-talet fram till i dag. Det är otroligt intressant och spännande! Min första reaktion när jag såg boken i litteraturlistan kom verkligen på skam. Jag tycker om det sätt på vilket det politiska spelet skildras. Jag tycker om att det ger mig en bättre förståelse för nuet. Författarna grundar sin beskrivning på ett gediget material, referenserna ger goda möjligheter till fördjupning för den som så önskar. Mer om boken och författarna – se länk. Nyfiken? Varför inte provläsa?!

Jarl Rönnberg

Fyra skolpolitiska sakområden ramas in: Makten över skolan, Skolans uppdrag, Makten över lärare och rektorer, Granskningen av skolans verksamhet. I fyra av bokens kapitel ges beskrivningar av processer som berört de fyra politiska sakområdena under tiden från omkring 1990 fram till i dag. Jag läser och försöker dra mig till minnes vad jag uppfattade när det begav sig.

Författarna beskriver olika perspektiv och händelseförlopp som ledde fram till en decentraliserad skola och de förändringar som genomförts i stukturer som berör maktförhållanden. Som läsare får man ta del av utformandet av skolans uppdrag och hur tyngdpunkten över tid pendlat mellan kunskapsuppdrag och fostransuppdrag. I utövandet av makten över lärare och rektorer beskrivs utformningen av lärarutbildning och rektorsutbildning som viktiga verktyg för statens påverkan. Här lyfts även professionernas arbete för att bland annat höja den yrkesmässiga statusen. Det som utvecklades till en mål- och resultatstyrd skola ställer krav på fungerande mätsystem. Via förändringar av myndigheter och den inte helt okomplicerade betygsfrågan ges en inblick i vägen mot dagens betygssystem och de nationella proven.

I den beskrivning som ges av vägen från en centralt styrd skola mot en decentraliserad organisation visar sig nya behov och politiska åtgärder dyka upp vartefter förändringar genomförs. De fyra ”fallbeskrivningarna” som presenteras i var sitt kapitel, ger en god bild av hur skolpolitikens väg från krav och önskemål (input) via processerna som leder fram till politiska beslut (output) har sett ut. Frågan om lärare och rektorers betydelse för hur stor den verkliga effekten (outcome) blir av de politiska besluten är någonting som författarna återkommer till flera gånger.

I bokens inledning fastnade jag för den valda definitionen av begreppet politik. Författarna har valt David Eastons definition: den auktoritativa fördelningen av värden. Värden anges förekomma materiellt i form av ekonomiska resurser och immateriella i form av till exempel jämlikhet eller tolerans. Definitionen får mig att fundera kring hur jag egentligen uppfattar och tänker kring politik.

Jag fastnar också för en kort del kring det faktum att det i dag finns fler påverkanskanaler. Remissförfarandet där vi i Sverige utmärker oss internationellt genom vårt jämförelsevis omfattande remissväsende. Massmedia som en aktör med stor påverkan och lobbyism i olika former samt individens och gruppers möjlighet att agera direkt och via andra aktörer har ökat möjligheten att delta i och påverka de politiska processerna. Att frågor om skolan berör och engagerar vet vi. Med det ökade utbudet av kanaler och möjligheter att göra sin röst hörd är det inte så konstigt att diskussioner och debatter syns och hörs.

När författarna resonerar om för- och nackdelar med beslutsfattande i enighet eller splittring får det mig att tänka till. Ett läge där skolpolitiska beslut fattas med bred enighet utmanas av konstaterandet om svårigheten att ställa politiker till svars efter kompromisser och samarbete. Att samarbete är tidskrävande är ett faktum men risken för det som nämns som urvattnade lösningar känns inte eftersträvansvärt. Plötsligt ser alternativet med majoritetsmodellen mer positivt ut. Frågan är om det är möjligt med nuvarande politiska läge.

Jarl & Rönnberg presenterar skolpolitikens processer och historik på ett mycket intresseväckande sätt. De hjälper mig att förstå tidigare händelseförlopp vilket bidrar till att öka min förståelse för nuläget.

 

Publicerat i Lärande, Läser, Skolpolitik, Student | Etiketter , , | Lämna en kommentar