Skolledaren i fokus – kunskap, värden och verktyg, Ulf Blossing (red)

Till höstens delkurs, Verksamhetens politiska styrning och professionell ledning, ingår de Antologisex första kapitlen i antologin Skolledaren i fokus – kunskap, värden och verktyg (2011). Det känns alltid retfullt att avsluta läsningen mitt i en bok men med Gunnar Bergs Skolledarskap och skolans frirum (2011) hägrande på skrivbordet är det bara att acceptera läget. Under veckan skall nästa läslogg läggas in i itslearning, det är bara att läsa på enligt anvisningarna.

I antologins första hälft medverkar Gunnar Berg, Lars Werner, Staffan Olsson, Kennert Orlenius, Lars Svedberg och Pirjo Lahdenperä. Jag kan inte låta bli att ta en titt i innehållsförteckningen och konstatera att totalt tre kvinnor och tio män finns med. Tanken väcks över varför så få kvinnor är representerade.

Varje kapitel inleds med ett dilemma, en beskrivning av olika situationer rektorer hamnat i. Jag kan identifiera mig i de exempel som presenteras. Jag nickar igenkännande, minns samtal och situationer, tänker på detta med att ha olika ingång. Det är bra exempel som presenteras och de kan vara riktigt intressanta att använda som utgångspunkt för samtal och lärande.

Även om antologin som form har sina begränsningar i de korta texterna ger denna en ganska god översiktsbild viktiga och ansvarsfulla delar i rektors uppdrag. Samtliga författare bidrar med förslag på fortsatt läsning.

Jag tänker att detta även kan vara en bra bok för politiker.

Baktext antologi

Berg inleder med att fastställa att det inte är självklart att upplevda misslyckanden kan förklaras med saknade ledaregenskaper. Mer troligt är att komplexiteten i skolans verksamhet och vardagsarbete är orsaken. Efter denna tröstansfulla inledning som även uppmanar till lärande beskriver Berg olika styrformer. Kärnan i kapitlet är en beskrivning över tid av olika styrformer som kopplas till samhällsstrukturer och sedan vidare till hur skolledarskapet påverkas.

Werner lyckas att, inom tio sidor, förmedla det rättsliga regelsystemet på ett sätt som imponerar. Det är tydligt och framför allt inspirerande. Klara beskrivningar över var och hur olika typer av texter kan sökas bidrar till att avsnittet, trots få sidor, tog lite längre tid en planerat. Jag är lite förtjust i att läsa förarbeten.

Olssons bidrag till antologin handlar om offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Även denne man lyckas göra en överskådlig sammanfattning av ett viktigt område där min upplevelse är att när jag tror mig ha fått kläm på regelverket får en ny vinkel mig att tveka. Avsnittet sammanfattas med bra råd om hantering av offentlighet och sekretess.

Orlenius kapitel berör etik och moral, normer och värden. Här finns mycket som jag fastnar för, bland annat risken för förgivettagande när begrepp blir vanligt förekommande. Resonemanget om att det är lättare att fatta beslut med utgångspunkt från principer än att ta eget ansvar styrt av inre övertygelser är intressant att fundera över. Orlenius text tilltalar min filosofiska ådra och jag blir nyfiken på att läsa mer.

Svedberg presenterar fyra värdesystem som har betydelse för rektors vardag. Dessa är rektor – som professionell, i välfärdens tjänst, på spelplanen, och trovärdigheten. Professions-begreppet och dess kriterier kopplas till rektorskap. Ledarskap i offentlig verksamhet och förekommande värdekonflikter ger intressant input till mina egna funderingar. I avsnittet om rektor på spelplan lyfts förändringar i styrning och ledning och inflytande från New Public Management. Svedberg betonar vikten av kritiskt förhållningssätt med utgångspunkt från skillnader i grundläggande värderingar mellan olika sektorer. Lojalitet, trohet, äkthet och solidaritet i förhållande till olika nivåer avslutar denna del.

Lahdenperä låter läsaren ta del av två berättelser om skolor som lyckats med förändringsarbete och gått från att vara ”problemskolor” till att bli framgångsrika, interkulturella skolor. Texten beskriver de bilder av skolorna som skapats, bland annat via media. Utifrån rektorernas perspektiv beskrivs förändringen av dessa bilder och vägen mot nya kollektiva identiteter. Texten inspirerar och visar på möjligheter. Det blir också tydligt hur rätt extern kompetens kan vara stöd i förändringsprocesser.

 

Det här inlägget postades i Lärande, Läser, Student och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *